Ha koll på frukter och bär till vinframställningen

För bästa möjliga resultat vid framtagning av vin är det centralt att frukterna som används behandlas på rätt sätt. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som absolut rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man bör gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på skilda sorters bär, och skilda sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.

Hårda och saftiga frukter som päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att dessutom stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och motsvarande kan man införskaffa en äppeldelare som funkar perfekt för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är ca 3-4 dygn.

Erlandsen tar självfallet även upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att framställa Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ungefär 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går därför självklart att framställa smakligt vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj samt juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är eftersträvansvärd. För att undgå att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. vinsatser köpa.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ca 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därpå ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll varsamt och noga över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats följa med. Sedan tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en enorm aromrikedom och består av mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att till exempel få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det itu och skölja med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som måste behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och sedan låta dem vara till kommande dag. Det innebär att bären sväller omkring 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem således inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli omkring 2-5 liter vatten.

Det går att köpa exempelvis torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går även att hitta i butiker på nätet.

Det går dessutom alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man ska ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska därför undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa drygt 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar vanligtvis rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.

Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan bara användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela medräknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas separat.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka långsamt under lock till dess de faller ihop, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Till exempel kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin eller 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker samt vatten enligt recept.

Eget vin på bär och frukter

Vinframställning hemma har hastigt blivit allt mer populärt. Mycket tack vare att produkterna har utvecklats och utrustningen blivit bättre.

Processen som genomgås påminner i det stora hela om den traditionella vinframställningen. Dock så får vin i den traditionella bemärkelsen uteslutande kallas vin om det framställs med hjälp av vindruvor, i enlighet med EUs definitioner. När det beträffar vinframställning hemma så experimenteras det väldigt ofta med varierande slags bär och frukter.

Likt den traditionella vinframställningen så är det centralt att hålla en bra hygienisk klass. Minsta förorening kan få stora konsekvenser för smaken på vinet. Det är inte bara utrustning som ska vara rent – därutöver är det betydelsefullt att vattnet som används till bryggningen är ordentligt fräscht. Gert Strand AB säljer allt från färdiga vinsatser till allehanda komplement som kan förenkla och förfina hemmaframställnigen. Bland annat säljer företaget så kallat aktivt kol som är helt fantastiskt till att rena vattnet före bryggning.

Fördelen med att inhandla färdiga vinsatser är att alla nödvändiga instruktioner finns. Och det är inte överdrivet svårt att lyckas med vinsatsen om instruktionerna följs noga.

Men att göra en helt egen vinsats öppnar upp åt att testa med varierande bär eller frukter och experimentera med annorlunda jäst. Därutöver kan skiftande jäsningstider resultera i markanta smakskillnader.

En god utgångspunkt är att använda sig av en brygghink som rymmer ungefär 30 liter. Det är viktigt att den är utrustad med ett vattenlås som är placerat vid gummit på hinklocket. Skummet som bildas under jäsningen de första dagarna kan pysa genom vattenlåset ifall hinken är för liten.

I första skedet förjäser man vinet och därefter ska det tappas om, och då krävs en större jäshink. Dessutom behövs en sughävert för att tappa vinet från en hink till en annan. hembryggeri.

En fullkomligt nödvändig attiralj är oechslemätaren som är till för att mäta upp sockerhalten i vinmusten som bildas under förjäsningen. Ett mätglas är dessutom nödvändigt och bör vara nog stort att oechslemätaren ryms. En lagom storlek på mätglas brukar vara 100 ml. Tänk på att det inte jämt är sockerhalten som genererar utslag på flytvikten. Annorlunda bär och frukter innehåller skilda mängder extraktämnen som i sin tur kan variera utslaget.

Glöm inte att ta fortsatta prover av vinet med oechslemätaren under bryggningens gång. Ett förslag är att dosera ca tre deciliter vin i ett litermått och fylla upp 100 ml med hjälp av mätglaset och sänka ned oechslemätaren – läs av värdet. Registrera alla data och för in dem utförligt i en bryggjournal. Att inte ha koll på processen riskerar oväntade överraskningar i slutändan. Smaka därför av vinet ofta och länge i munnen.

Innan vinet är klart bör det stå i jäskärlet omkring 2-4 veckor. Tiden kan variera beroende på sockerhalt, vilken jäst som används m.m. När jäsningen är färdig så kan vinet med fördel tappas om och filtreras ännu en gång.