Mögelsvamp, vad det innebär och hur man får bort det

Mögelsvamp är ofta förknippat med obehagliga problem och dåligt lukt. Det finns en rad olika sorters mögelsvampar. Mögel kan avge mögelsporer, mykotoxin och MVOC (microbial volatile organic compound, gaser som ofta uppfattas som dålig lukt).

Mögel bildar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar – hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet transportera näringsämnen och vatten. Uppbyggnaden gör så att mögelsvampen kan växa sig mycket stor och kan även tränga in i porösa material så som trä och betong. Det är alltså ofta bara en liten del som syns.

Mögel som inte bildas giftiga gaser används vid framställning av till exempel ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer även penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Alltså är inte allt mögel alltid av ondo. Penicillium kan dock även ge allergi och astma om det får växa till sig i ett hus.

Vissa grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, till exempel Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad sjukdom speciellt för människor med nedsatt immunförsvar och kan leda till döden.

Vanliga symotom som man kan utveckla om man vistas i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal trötthet, mag- och tarmproblem med mera. Det är alltså ganska vaga symptom som inte alltid för tankarna till mögel. Om man upplever symptom som ovan nämnda är en bra idé att höra med andra som bor eller vistas mycket i samma hus om de upplever liknande saker.

Man ska aldrig tolerera att bo eller vistas (arbete, skola, dagis och så vidare) i en byggnad som är mögelangripen. Det ska utföras mögelsanering. Man kan sanera på olika sätt, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.

Om mögelangreppet är litet och på oorganisk slät yta, så som kakel i badrum, kan man tvätta med vinäger (vittvins-) eller bikarbonat utspätt i vatten för att döda möglet, hellre än att använda klorin, som förvisso fungerar på dessa ytor, mer är mycket giftigt.

Om det rör sig om porösa material är risken för motsatt effekt stor om man använder klorin eftersom det ofta är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och döda allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen snart blommar upp igen efter en sådan behandling och det enda man har åstadkommit är att hälla ut lite gift.

Ett bättre val än Klorin är Fulstopp. Det fotrsätter verka framåt i tiden.

Om möglet finns på mer porösa ytor, så som betong i till exempel källare, är det bättre att använda sig av foggingmetod eller fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging hettas saneringsmedlet upp så att det förångas till små droppar. Dessa droppar kan sedan lättare tränga in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där döda möglet.

Är mögelangreppet så svårt att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man få ekonomiskt stöd från staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det ofta inte med avfuktare och mögeldödande medel utan man måste ta bort allt det angripna materialet. Det är ett omständigt och dyrt projekt, men också det enda som inte bara tar bort mögelsvampen utan även sporer och mykotoxiner.

The post Mögelsvamp, vad det innebär och hur man får bort det appeared first on svartmogel.se – allt om svartmögel.