Mossor samt lavar, skillnader samt likheter


Klicka på bilden för mer info

Mossor och lavar kan vara till synes lika varandra, men de båda växtgrupperna skiljer sig till på många sätt. Också om båda grupperna till exempel saknar rötter har de olika sätt att komma runt det problemet.

Mossa är en oftast grön växtgrupp som har funnits på jorden i ca 450 miljoner år. De saknar rotsystem men har istället små rottrådar som förbinder växten med underlaget. De har även en kort stam och bladliknande utskott. Mossa trivs där det finns mycket väta och gärna är skuggigt. De kan växa på stenar samt jord, men också andra fundament så som betong, tegel, eternit, skiffer och asfalt.

Mossa tar upp vatten med näring löst däri igenom alltid öppna porer i de bladliknande växtdelarna samt stå sig kvar fukten. Detta gör att mossa är en oönskad gäst på tak. När vintern kommer fryser mossan och risken finns att den expanderande isen spräcker takpannorna. Det bästa sättet att få bort mossa från takpannorna är manuell borttagning.

Mossa anser om att växa i näringsfattig samt sur mull som gärna har bristfällig dränage. Då tar mossan över eventuella grässorter. Gödslar man samt sprider ut kalk samt dränerar sin trädgård kan gräset få det fördelaktigt samt konkurrerar då ut mossan.

Man kan oxå begagna sig av järnsulfat, som i affären har namn som mossa gti och så vidare, för att snabbt avlägsna mossa. Man ska dock vara alert på att det är ett bekämpningsmedel och det skall användas med stor försiktighet. Man bör inte begagna järnsulfat eller dylik preparat på takpannor för att få dän mossa där eftersom dessa medel kan missfärga pannorna.

Vissa platser är mer lämpade för mossa än för gräs samt man bör inte bara hälla på bekämpningsmedel och bevilja det vara – då kommer mossan garanterat tillbaka. Ibland kan mossa vara riktigt vackert i trädgårdar samt ge en lummig atmosfär. Mossa tål segsliten torka utan att växtcellerna skadas. När det sedan blir vått åter kommer växten åter spira samt reproducera sig.

Lavar däremot är inte en allen växt utan en symbios mellan en alg alternativt cyanobakterie och en svamp. Svampen bygger opp själva laven samt i nära nog alla fall är det svampen som ger den dess utseende. Svampen skyddar mot uttorkning samt bildar skelett åt laven. Algen finns strax innanför det extern skiktet och har för göromål att bilda energi igenom fotosyntes.

Lavar trivs bäst där det är ljust och torrt. De är oftast grå till färgen samt kan bestå mycket långa perioder helt utan vatten eftersom de då går i torrdvala och inte har någon som helst tillväxt. Lavar tar opp all sin näring från nederbörd. En del lavar växer på sten samt kan avge ämnen som sakta bryter ner stenen samt därmed frisätter mineraler som laven kan tillgodogöra sig.

Det finns också lavar som växer på träd och får sin näring när vatten sipprar över värdväxten vilket medför att dessa lavsorter tar mycket lång tid på sig att expandera. De vanligaste lavsorterna är renlav och islandslav. Det finns en lång tradition att begagna lav i till exempel mat alternativt att påverka garn med det för att få naturfärger.

Som man kan se så är mossor samt lavar egentligen inte i synnerhet lika varandra, också om de i somliga fall kan te sig så! Vill man ta bort de så är det lätt samt varar längs med assistans av Fulstopp.

The post Mossor samt lavar, skillnader samt likheter appeared first on ograsmedel.com.