Mossor samt lavar, vad är vad?


Klicka på bilden för mer info

Mossor samt lavar är alltemellanåt väldigt lika varandra till utseendet – det finns underarter av båda som är liknande varandra både till kulör samt form. Men skenet bedrar, det rör sig om två vit skilda växter, som kan behärska annorlunda förhållande och som är känsliga för annorlunda saker.

Lavar är minsann inte en planta per se utan en symbios emellan en svamp samt en alg alternativt cyanobakterie. Svampen utgör stomme samt beskydd för laven, igenom sina hyfer. Den tar upp vatten samt föda som är löst i regn samt annan nederbörd. Vid långvarig torka skyddar den även algen från att torka ut. Algen i sin tur bidrar med att alstra energi med assistans av fotosyntes.

Det finns omkring tvåtusen annorlunda sorters lavar i Sverige och den vanligaste färgen är grå, oxå om det finns en mängd varianter med alla möjliga nyanser, exempelvis klargul alternativt brinnande orange. De flesta lavar trivs i miljöer som är torra och ljusa. Det finns dock undantag oxå för det – det finns en art som växer på klippor under vattenytan!

Lavar växer gärna på stenar samt träd. De arter som trivs på sten utsöndrar ämnen som långsamt bryter ned underlaget och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Lavar saknar stam, rotsystem samt blad. De byggs upp av svampen som bildar ett yttre skikt. Strax under det finns algen. Ibland är svamp samt alg blandat genom hela den inre delen av laven, det som kallas märgen.

De vanligaste lavarna är renlav och islandslav. Lavar kan användas i många områden. Det finns traditioner runt att begagna islandslav i sallader, samt man har under historien använt lav i brödbak. Vissa lavar kan man med stor fördel använda för att växtfärga garn samt då få mustiga, fina naturfärger. Det finns alltså mycket man kan göra med lavar, om man blott vet vilken art det är man har, och vad man ska göra.

Mossor är växter som mestadels är gröna till färgen och som trivs på platser med skugga samt fukt. De växer främst på marken, men oxå på sten, betong, tegel, skiffer, asfalt och eternit. Detta innebär att mossa ibland tycker om att växa på tak.

Mossa saknar rotsystem med har istället korta rottrådar som förankrar växten med underlaget. Dessa mosstrådar saknar möjlighet att ta upp vatten och föda. Istället händer upptag genom de bladliknande utskotten, via porer som alltid står öppna.

När mossa växer på takpannor växer de ofta in emellan takpannorna samt när vintern och kylan kommer leder det till att vattnet i mossan fryser samt expanderar vilket gör att takpannorna spricker. Det är därför angeläget att man inte låter mossa vara kvar om det har börjat växa på taket, utan man måste avlägsna det för hand, inte begagna bekämpningsmedel då dessa kan missfärga takpannorna.

Mossa är ibland också ett problem i gräsmattan. Mestadels beror mossans övertag på att det är dålig dränering, dåligt gödslat och/eller för surt i gräsmattan för att gräset skall trivas. Det bästa är då att avhjälpa de nämnda tre sakerna innan man vräker över en massa bekämpningsmedel, så som mossa gti och järnsulfat. På somliga platser kan mossa vara mycket vacker eftersom det ofta bidrar till en lummig grönska.

Det är alltså inte bara dåligt med mossor samt lavar, tvärtom, de är både vackra och kan vara mycket användbara! Vill man ha bort de är det enklast med Fulstopp – oxå i gräsmattan.

The post Mossor samt lavar, vad är vad? appeared first on ograsmedel.com.