Undvik att falla offer för ID-kapning

Spyware

Idag är nätet det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett mycket finurligt vis, helt i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord och bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera alternativt eBay. ID-kapning är ett oerhört allvarligt brott som ofta medför svåra följder för offret.

I boken förekommer en mer komplett och bra checklista. ID-kapningsboken finns gratis som e-bok i biblioteken samt kan köpas på allt-fraktfritt. Klicka på bilden för mer information.
Klicka här genast för mer information

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö skilda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med enormt olika kvalitet, pris samt effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- samt 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du enbart är ett kliv från att motta alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna variant av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – enormt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning eller annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att ange sina personliga uppgifter, som därpå används av ID-kaparna för skilda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Stundvis kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå personlig upplysning delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som folk i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att finna en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen alternativt felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer eller kreditkortsinformation. En människa som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett enkelt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för oerhört låga priser. För att köpa måste man ange sin personliga information och kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur därefter stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns naturligtvis inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

Vissa uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter och forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du möjligen själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.