En del fakta om lavar

Lavar är symbiotiska föreningar mellan en svamp – oftast en sporsäcksvamp – och en alg, eller i en del fall en cyanobakterie (även kallad blågrön alg). Svampens åtagande är att hjälpa med struktur, skydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med hjälp av sin fotosyntes och därmed med energi.

Det är i huvudsak svampen som utgör laven och bestämmer hur den växer och ser ut. Laven består av överbark och underbark vilket i stort enbart är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken utgår utskott som tillåter laven att foga vid underlaget.

Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra samt ljusa miljöer (trots att det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med markant omväxling. De förökar sig både sexuellt och asexuellt. Många lavar gillar att expandera på exempelvis sten. Dessa lavar avger ämnen som långsamt bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgå. Vill man slippa att lavar förstör och förfular takpannor kan man förebygga med Tvärstopp alternativt avdöda aktuellt angrepp med hjälp av Fulstopp.

Svampen som bygger upp skelett för laven utgörs i flertalet lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är mycket stor och utgör närmare en tredjedel av samtliga svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de sedan utsöndrar så att de kan föröka sig. Skilda typer av mögel, så som borstmögel och penselmögel. Samtliga sporsäckssvampar är dock inte negativa, exempelvis jästsvampen är ju väldigt omtyckt!

Eftersom lavar stundvis liknar diverse mossor kan det då och då vara komplicerat att särskilja de tu. Om man misstänker att det växer mossa till följd av väta i ens trädgård eller annat så ska man fundera lite till innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan behandla gräsmattan för en struntsumma med hjälp av Fulstopp så avdödas både mossa, lavar, antraknos och alla gräsmattans svampsjukdommar samt virus.

En del saker är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar har inte stjälk, blad samt rot. De kan klara sig fullständigt utan vatten och torkar då ihop och hamnar i dvala. Mossor å andra sidan är vanligtvis gröna till färgen, har både vanligtvis stam och blad och äger rottrådar (trots att de saknar faktisk rot). De växer även helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!

Lavar är över lag sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt omväxlande grad. Anledningen till varför luftföroreningar är så farliga för lavar är därför att de saknar rotsystem och tvingas ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar orsakar skador på lavens algdel. Detta leder i en del fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att reparera sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande förorsakar ofta lavens död. Fulstopp

Då mögel och mossa gärna uppfattas som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som funkar som primitiva antibiotikum eller ämnen som kan användas för färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav erhåller man olika färger – rött, orange, brun… listan kan göras lång. Inte nog med det så har lavar i synnerhet i svåra tider ätits. Lavar innehåller riklig mängd kolhydrater (upp till 90%) och en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan även använda laven i brödbakning.

Lavar kan således vara riktigt nyttigt!