Mögelsvampen kan angripa många ytor

Det första man brukar tänka på i förbindelse med mögelsvamp är dålig lukt och besvär. Det förekommer en rad olika sorters mögelsvampar. Mögel kan utsöndra mögelsporer, mykotoxin och MVOC (microbial volatile organic compound, gaser som ofta uppfattas som illa lukt).

Mögel skapar nätverk som kallas mycel, i vilket det växer långa trådar – hyfer. Längs med dessa trådar kan möglet transportera näringsämnen samt vatten. Uppbyggnaden åstadkommer så att mögelsvampen kan växa sig mycket omfattande och kan även leta sig in i porösa material så som trä samt betong. Det är således vanligtvis enbart en liten del som syns.

Mögel som inte bildar giftiga gaser används vid framställning av exempelvis ostar. Från mögelsvampen Penicillium kommer dessutom penicillin, vilket är revolutionerande inom medicin och vårt främsta vapen mot bakteriella infektioner. Alltså är inte allt mögel varje gång av ondo. Penicillium kan dock också ge allergi samt astma ifall det får växa till sig i ett hus.

Vissa grupper av mögel, så som svartmögel, är fruktade ur hälsosynvinkel då de kan ge upphov till allvarliga svampinfektioner, till exempel Aspergillus som kan ge aspergillosis. Aspergillosis är en fruktad åkomma särskilt för människor med nedsatt immunförsvar och kan leda till döden.

Vanliga symotom som man kan utveckla ifall man vistas i mögelangripna hus är astma, allergi, hosta, nästäppa, hudirritation, upprepade förkylningar, onormal utmattning, mag- och tarmproblem med mera. Det är alltså relativt vaga symptom som inte alltid för tankarna till mögel. Ifall man upplever symptom som ovan nämnda är en god idé att höra med andra som bor eller vistas ofta i samma hus om de upplever snarlika saker.

Man ska aldrig tolerera att bo eller uppehålla sig (jobb, skola, förskola och så vidare) i en byggnad som är mögelangripen. Det måste utföras mögelsanering. Man kan sanera på olika vis, och det är omdiskuterat vilka som är bäst.

Om mögelangreppet är litet och över oorganisk jämn yta, så som kakel i badrum, kan man tvätta med hjälp av vinäger (vittvins-) eller bikarbonat utspätt i vatten för att eliminera möglet, hellre än att nyttja klorin, som onekligen funkar på dessa ytor, mer är väldigt giftigt.

Om det rör sig om porösa material är risken för omvänd verkan påtaglig ifall man använder klorin eftersom det ofta är utspätt med vatten och inte kan tränga ner och tillintetgöra allt mögel. Det är troligt att mögelsvampen snart blommar upp igen efter en sådan behandling och det enda man har åstadkommit är att hälla ut en aning gift.

Ett bättre alternativ än Klorin är Fulstopp. Det fortsätter verka framåt i tiden.

Ifall möglet finns på mer porösa ytor, så som betong i till exempel källare, är det bättre att använda sig av foggingmetod eller fotokatalytiska luftrenare. Vid fogging hettas saneringsmedlet upp så att det förångas till mindre droppar. Dessa droppar kan efteråt lättare leta sig in i porösa material och in i svåråtkomliga utrymmen och där döda mögelsvamparna.

Är mögelsvampangreppet så besvärligt att man inte kan bo kvar i huset förrän det har skett sanering kan man ges ekonomiskt support från staten. Vid så allvarliga fall av mögel och annan mikrobiell påväxt räcker det ofta inte med avfuktare och mögeldödande medel utan man måste undanröja allt det angripna materialet. Mer info: På denna sajten Det är ett omständigt och dyrt projekt, men också det enda som inte endast tar bort mögelsvampen utan också sporer samt mykotoxiner.