Dikväveoxid nyttjas i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en mixning av kväve samt syre. Ett annat nickname för dikväveoxid som flera absolut känner till, är lustgas och det är inte en brännbar gas.

Gräddpatroner med dikväveoxid (lustgas) till gräddvisp

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte också syrgasen året innan.

Dikväveoxid har ett enormt användningsområde, som bland annat i vården vari den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men numera används den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som blandar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk alster som används för att fixa vispad grädde till diverse, såsom bakelser samt i kokkonst. Det är flera olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland andra är en handvisp alternativt elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bli luftig, men den kan också förvara din nyvispade grädde i sin behållare som är sluten. Du ska aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir vattnig samt torr.

Gräddsifoner innehåller en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när du önskar vispa grädde, lägger man främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar man på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu är grädden att komma ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bli luftig precis som grädde ska vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en semla. Grädde kan nyttjas i olika områden, såsom i fika samt varm choklad koppar, men även i matlagning och bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det finns även flertal som inkluderar grädde i sin GI mat recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland annat i olika såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det flesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den inte skall skikta sig. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den inte homogeniseras. Att den ej behöver homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde innehar stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon samt en patron som har dikväveoxid.

Det finns flera sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det finns också de som innehar lägre. Bland annat är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.